Företag på ÅVC

Verksamheter (företag och organisationer) betalar för att lämna sitt avfall på SÖRABs anläggningar. Registrering för automatisk faktura alternativt kortbetalning ska ske innan du sorterar och lämnar ditt avfall.

Vid ett besök hos SÖRABs återvinningscentraler (eller Returparker) får bil med släp och avfall inte väga mer än 3 500 kg (eller fordonskombinationer som får framföras med B-körkort). Tyngre bilar hänvisas till kundmottagningarna på Hagby återvinningsanläggning i Täby eller Löt avfallsanläggning i Vallentuna.

Tack för att du sorterar ditt avfall och följer instruktionerna. Om du har frågor, prata gärna med vår personal.

Farligt avfall

Återvinningscentralerna tar inte emot farligt avfall (inkl. impregnerat trä) från verksamheter. Vi hänvisar till kundmottagningen på Hagby där du får fylla i en deklaration för farligt avfall och betala per kilo. Farligt avfall ingår inte i det normala priset för att lämna avfall på ÅVC. Även privatpersoner kan hänvisas till Hagby och behöva betala, om de har större mängder farligt avfall. Mottagningen för farligt avfalls öppettider hittar du här >>

Elavfall

Återvinningscentralerna tar bara emot mindre mängder av producentansvarselektronik från verksamheter. Större mängder hänvisas till kundmottagningen på Hagby. Där får du fylla i en deklaration. Icke producentansvarselektronik kan lämnas mot betalning på Hagby, det ingår inte i det normala priset för att lämna avfall på ÅVC. Öppettider för kundmottagningen på Hagby hittar du här >>

Sten, jord & betong

Verksamheter kan bara lämna sten, jord och betong genom anmälan i kundmottagningarna på Hagby eller Löt. Där får du intyga att materialet är fritt från asbest eller andra föroreningar och betala per kilo. Sten, jord och betong ingår inte i det normala priset för att lämna avfall på ÅVC.

Asbest

Asbest från verksamheter kan bara lämnas på Löt. Där får du fylla i en deklaration för asbest och betala per kilo. Som privatperson får du lämna max tre kilo asbest (samt väl emballerat med tejp och märkt ”ASBEST”) på återvinningscentralerna. Större mängder än så hänvisas också till Löt. All asbest ska inneslutas innan du kör det till oss. Öppettider kundmottagningar Hagby och Löt hittar du här >>

 

OBS! Vid ifyllande av deklaration behövs uppgifter om avfallsproducenten (namn, adress, organisationsnummer, telefonnummer). För att lämna farligt avfall och elavfall ska du även registrera detta hos Naturvårdsverket.

Priser

Ett besök med upp till 3 kbm: 560 kr inkl. moms.
Vid tillfällen då du har mer än 3 kbm i lasset har personalen på ÅVC rätt att ta betalt för ytterligare kbm.

Alla våra anläggningar är kontantfria.

Vi har automatiskt fakturasystem på alla våra återvinningscentraler/returparker utom Löt ÅVC.
Så här går det till:

  • Har du en lätt lastbil? I så fall läser våra sensorer av din registreringsskylt vid infarten, och en faktura skickas till företaget som bilen är skriven på, en gång i månaden.
  • Har du en annan typ av bil och ska betala för ditt verksamhetsavfall? Då ska du be personalen om en manuellt utskriven faktura innan du lämnar avfallet.
  • Har du en utlandsregistrerad bil? Då kan du endast betala med kort, vilket du gör hos personalen innan du lämnar avfallet.
  • Besöker du Löt ÅVC i Vallentuna kan du endast betala med kort.

Regler gällande på SÖRABs anläggningar

Rökförbud råder inom anläggningen på grund av brandrisk. Undantag för av SÖRAB angiven plats.

Avfallslämnaren är skyldig att utföra eller bekosta städning på grund av nedskräpning orsakad av denne.

Inom anläggningen gäller vägtrafikkungörelsen med de lokala trafikföreskrifter som anslås inom området.

Inom anläggningen råder förbud mot tomgångskörning längre än 1 minut.

När det gäller last eller bärhjälp så ingår inte det i personalens åtagande, varken på – återvinningscentralen eller på elektronikmottagningen på grund av försäkringsfrågor men främst arbetsmiljövillkor. Däremot om du ser till att produkten kommer ner på marknivå, på av personalen anvisad plats, kan vi vara behjälplig att med lastmaskin lyfta den till rätt plats. Du bär själv allt ansvar tills produkten är på marknivå (på Hagby har vi installerat en krok vid sten, jord och betong för de som har problem att få av större produkter från släp/bil, i vilken man kan fästa ett rep och dra av produkten med).

Efter godkänd lossning av lass övergår det lossade materialet till SÖRABs ägande ­och förfoganderätt.

Fotoförbud råder inom anläggningen.

För fullständiga regler se våra Allmänna bestämmelser nedan i länklisten.

 

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2025-07-03 09:35:21