Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Mer materialåtervinning och minskade CO2-utsläpp 

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant.  Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. Dessutom kan vi minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.  

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

  • Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material. 
  • År 2023 togs nästan 100 000 ton avfall emot, 7 294 ton plast och 1 670 ton metall sorterades ut.
  • På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. 
  • Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>

Aktuellt på SÖRAB

Arkiv

Sortera på år

En stor liftdumper på en deponi

3 september

Löt - en regional avfallsanläggning under utveckling

Löt Avfallsanläggning i norra Vallentuna är en av Stockholmsregionens betydande anläggningar med en aktiv deponi. Här har SÖRAB tillstånd att årligen ta emot 630 000 ton avfall (inkl förorenad jord samt aska).

I mitten av 70-talet insåg man att varje kommun, på egen hand, inte längre kunde leva upp till de ökande miljökraven på avfallsbehandlingsanläggningar. Några kommuner i norra Stockholms län bestämde sig för att göra en gemensam satsning på framtidens avfallsanläggning.

Efter att ha studerat ett flertal platser i norra Storstockholm fann man en lämplig plats vid Söderhall i norra Vallentuna. Platsens naturliga geologiska förutsättningar skulle klara av en framtida avfallsanläggning och uppfylla högt ställda miljökrav. 

Området består av tre dalgångar med upp till tio meter tät lera i botten. Det ger en säkerhet mot läckage från lakvatten till grundvatten.

Söderhalls Renhållningsverk AB (SÖRAB) bildades 1978 för att omhänderta de 10 ägarkommunernas avfall och bygga Löt. 1995 togs anläggningen i drift. 

Verksamheten nu och framåt

Alla bilar passerar kundmottagningen vid infarten. Efter invägning visar kundmottagaren bilarna vidare till aktuell avlämningsplats beroende på vad deras last består av. Kontrollen av lassen är extra viktig och kräver stor kunskap och säkra system när avfallet ska deponeras eller är någon form av farligt avfall som ska behandlas. 

Den största verksamheten på anläggningen är hantering av förorenad jord som är ett samarbetsprojekt tillsammans med PreZero Recycling AB. På Löt har SÖRAB tillstånd att ta emot och behandla upp till 265 000 ton förorenad jord per år. Den behandlade jorden kan återanvändas som konstruktionsmaterial.

Det finns även en sorteringsplatta där trä, annat brännbart material och metall sorteras ut ur inkomna lass. Det brännbara materialet flisas på plats och levereras som bränsle till energianläggningar. 

SÖRAB tillhandahåller även lagringsytor åt externa aktörer, bedriver täktverksamhet och inom området finns en mindre återvinningscentral för hushållens grovavfall och förpackningar.

Behovet av att hantera tunga massor och förorenad jord växer i samhället. SÖRAB räknar därför med att verksamheterna på Löt kommer att expandera under kommande år. Förberedelser för detta har påbörjats genom omdisponering av ytor. En utökning av personalstyrkan kommer även behövas. Nu söker vi en Driftledare tunga massor & deponi. Läs mer och ansök via jobbet.se (länk nedan).

Flygbild över Löt Avfallsanläggning

Fakta Löt Avfallsanläggning

Deponering i celler

Deponiområdet är indelat i celler där avfall med olika egenskaper kan deponeras i olika celler. Det gör att lakvatten från olika delar kan kontrolleras separat och genomgå olika rening beroende på innehåll. För varje ton som deponeras avsätts pengar för att säkerställa den framtida avslutningen av verksamheten, kontroll under avslutningsperioden och återställning av platsen. 

Lakvattenbehandling

På Löt renas lakvattnet i en lokal anläggning som består av olika filter, uppsamlings- och luftningsdammar, en kontinuerlig biologisk reningsanläggning (KBR) samt översilning över ett stort markområde före utsläpp i vattendrag med avledning till sjön Jälnan. Efter en omfattande provtagning av vattnet kontrolleras att inget vatten tar sig oönskade vägar och att reningssystemet har planerad effekt. 

Gasutvinning

Deponigasen som bildas i några av de äldre deponietapperna på Löt används till uppvärmning av egna lokaler och det lakvatten som behandlas i KBR-anläggningen.

En kasserad tom guldram som ligger på sten och tegel

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-09-17 13:52:35