Tidningar
och returpapper

Tidningar och returpapper

Från 2022 är producentansvaret för returpapper avskaffat och kommunerna ansvarar nu för insamling och återvinning. Det finns behållare uppställda lite varstans i kommunerna där du kan lämna ditt returpapper. I stort sett alla returpappersbehållare står kvar där de stått tidigare, se karta.

Har du frågor/synpunkter gällande tömning av returpappersbehållare vid återvinningsstationer vänligen kontakta Ohlssons AB (vår entreprenör som tömmer returpapper)

Tfn: 08-128 082 00

e-post: Returpapper.sthlm@ohlssons.se

Vissa kommuner erbjuder även fastighetsnära insamling, se din kommuns webbplats.

Exempel på Returpapper:

Dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad, kontorspapper, telefonkataloger, pocketböcker

Tänk på att ta bort plastomslag och påklistrade reklamlappar och post-itlappar innan trycksaken/tidningen läggs i behållaren. Minsta lilla klisterklump från t ex en post-itlapp kan orsaka stopp i återvinningsprocessen.

Vad händer sen?

Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. På sorteringsanläggningarna grovsorteras det som inte är tidningar bort innan de skickas vidare till ett pappersbruk. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen.

Efter tillverkningen rullas pappret upp på stora rullar, som sedan skärs ner till mindre rullar som levereras till tidningstryckerier och på så sätt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper.

Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen.

Varje år samlas det in ca 480 000 ton returpapper. Efter utsortering av främmande material återstår ca 450 000 ton, vilket motsvarar ca 54 kg per person i Sverige. I sin helhet används detta sedan till tillverkning av nytt papper. Returpapper är en viktig råvara för den Svenska pappersindustrin. Totalt används 1 miljon ton tidningar i papperstillverkningen.

Pappret används till 100% i svenska pappersbruk. Det ingår i t.ex. nytt tidningspapper, och mjukpapper såsom toalettpapper.
De som använder mest returpapper är Braviken och Hallsta (Holmen), Hylte (Stora Enso) och Lilla Edet (SCA Hygiene).

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAb

Arkiv

Sortera på år

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser?

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.
SÖRABs årsredovisning i ett blomsterarrangemang på Hgby

10 juni

Årsstämma 2025

Måndagen den 9 juni höll SÖRAB årsstämma i Vallentuna. Årsstämman i SÖRAB (Söderhalls Renhållningsverk AB) är det högsta beslutande organet och det forum genom vilket aktieägarna* utövar sitt inflytande över företaget.

SÖRABs årsstämma beslutar om ett antal centrala frågor såsom fastställande av resultat- och balansräkning, vinstdisposition av årets resultat samt ansvarsfrihet för styrelseledamöter och VD.

SÖRABs styrelse består av en ledamot och en suppleant från varje ägarkommun (utom Stockholm), totalt 18 personer:

Kommun

Ledamot                   

Suppleant

Danderyd

Fredrik Näslund (M)

Hanna Bocander (M)

Järfälla

Björn Lindfors (M)

Jonathan Björniden (L)

Lidingö

Anders Paulsen (LP)

Carina Kindkvist (M)

Sollentuna

Magnus Åkerlind (M)

Gerry Johansson (L)

Solna

Martin Eliasson (S)

Terence Hales (MP)

Sundbyberg

Emelie Tillegård (MP)

Hans Beausang (M)

Täby

Johan Algernon (M)

Gösta Rappe (C)

Upplands Väsby

Andrea Möllerberg (VB)

Christopher Thomasson (SD)

Vallentuna

Johan Skog (M)

Jerri Bergström (S)

 

Johan Skog är SÖRABs ordförande och Martin Eliasson är vice ordförande.

Årsredovisning

I samband med årsstämman släpper vi årets redovisning – ett kvitto på det viktiga arbete som gjorts under 2024. Bland annat lyfter vi satsningar på ökad återvinning och samarbeten som tar oss närmare målen i Avfallsplan 2032.

Du hittar länk till vår Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 här nedan.

För ytterligare information kontakta:

Annica Norbäck, vVD och Administrativ chef

 

 *= Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad, Stockholms stad, Sundbybergs stad, Täby kommun, Upplands Väsby kommun och Vallentuna kommun

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-01-03 15:04:07