Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Mer materialåtervinning och minskade CO2-utsläpp 

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant.  Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. Dessutom kan vi minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.  

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

  • Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material. 
  • År 2023 togs nästan 100 000 ton avfall emot, 7 294 ton plast och 1 670 ton metall sorterades ut.
  • På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. 
  • Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>

Aktuellt på SÖRAB

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser

Arkiv

21 november

Minska elavfallet – små val som gör stor skillnad

Den här veckan uppmärksammar vi Europa minskar avfallet-veckan – och årets tema är elavfall. Elektronik finns i nästan varje vrå av våra liv, men när prylarna går sönder eller blir liggande i en låda blir de en av de avfallsströmmar som växer snabbast i världen.

Att ta hand om vårt elavfall på rätt sätt är viktigt både för miljön och för människors hälsa. Elektronik innehåller nämligen farliga ämnen som måste tas om hand, men också värdefulla metaller som kan återvinnas och användas igen. När vi återvinner guld, kobolt och andra metaller sparas stora mängder energi jämfört med att bryta nytt och vi minskar trycket på jordens resurser.

Så kan du bidra till mindre elavfall

Det finns mycket vi kan göra redan innan prylen blir avfall.

  • Låt prylarna leva längre. Skydda din mobil, rensa den då och då och ta hand om batterierna. Den där lilla omtanken kan ge flera extra år av användning.
  • Dela mera. Många elektronikprylar används bara ibland. Genom att låna, dela eller hyra minskar vi behovet av att köpa nytt och delar samtidigt på både kostnader och resurser.
  • Välj kvalitet. Prylar som är byggda för att hålla längre – och som går att laga – är bättre för både plånboken och planeten.

Glöm inte det digitala elavfallet

Våra digitala liv tar också plats. Och påverkar miljön.

Filer som lagras i molnet eller mejl som sparas i överfulla inkorgar kräver energi dygnet runt. Ju mer data som behöver lagras i stora serverhallar, desto mer el förbrukas.

En liten digital storstädning då och då kan alltså göra skillnad:

Rensa bort gamla foton du inte behöver, töm papperskorgen i datorn och avregistrera dig från nyhetsbrev du aldrig läser. Det är små steg, men tillsammans gör de våra digitala fotavtryck lite lättare.

Återvinn elavfallet rätt

När en pryl väl har gjort sitt är det viktigt att den hamnar där den hör hemma:

Lämna elavfall och batterier på en återvinningscentral eller i butiker som tar emot elektronik.

På återvinningsanläggningen plockas farliga delar som batterier ut först. Sedan sorteras materialen så att metaller, plast och andra delar kan tas tillvara och bli till nya produkter.

Ju fler av oss som ser till att elavfall hamnar rätt, desto mer material kan vi återföra till nya kretslopp – och desto mindre behöver vi ta från jordens ändliga resurser.


Europa minskar avfallet-veckan (EWWR)

Europa minskar avfallet-veckan (EWWR, European Week for Waste Reduction) är en europeisk kampanjvecka som lyfter goda initiativ för att minska avfall och uppmuntra till hållbara val. Under veckan synliggörs hur vi tillsammans kan förebygga avfall, återanvända mer och återvinna smartare.


 

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser

Sidan uppdaterades senast: 2024-09-17 13:52:35