Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Mer materialåtervinning och minskade CO2-utsläpp 

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant.  Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. Dessutom kan vi minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.  

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

  • Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material. 
  • År 2023 togs nästan 100 000 ton avfall emot, 7 294 ton plast och 1 670 ton metall sorterades ut.
  • På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. 
  • Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>

Aktuellt på SÖRAB

Arkiv

Sortera på år

Teddy och Helena står flankerade av två personer från Solna och har tagit emot diplom, blommor och ett konstverk i trä med en häger.

23 maj

Solnas miljöpris 2025 till Returpunkten

Vi är glada och stolta över att Returpunkten i Solna centrum har tilldelats Solna stads miljöpris 2025!

Priset delas ut till aktörer som gör betydelsefulla insatser för miljön, och juryn lyfter bland annat fram hur Returpunkten bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att göra återbruk enkelt, tillgängligt och inspirerande. Här kan besökare lämna in saker för återanvändning, hitta nya favoriter, laga det som gått sönder – och få hjälp av kunnig personal på plats.

Med pysselkvällar, reparationer och kreativa fixaraktiviteter har Returpunkten blivit en uppskattad mötesplats där hållbarhet får ta plats i vardagen.

Stort tack till Solna stad – och till alla som besöker, bidrar och gör Returpunkten levande!

 

Några rader om konstverket som är skapat av Mattias Bäcklin, konstnär från Solna:

“Träbiten är en del av en ek som avverkats av parkförvaltningen. Jag fick tillstånd av dom att ta träbitar att göra konst av som jag hittade på deras avlämningsplats, så återvinning!

Reliefen föreställer en häger i ett karaktäristiskt hukat tillstånd. Hägern tycker jag är en symbolisk art för hur Solna stad och dess natur samverkar på ett bra sätt. På vintern kan man se upp till femtio stycken hägrar när parkförvaltningen kör dit en lastbil och utfordrar dom med fisk. Och med tanke på att hägern är högt upp i näringskedjan så är det ett tecken på att naturen runt Solna mår bra.”

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-09-17 13:52:35