Brista Eftersorteringsanläggning

– ett steg mot cirkulär ekonomi

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till

Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av banbrytande teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  Det gör att vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Eftersorteringsverksamheten i Brista (Märsta) är uppförd i samarbete med Stockholm Exergi och är delfinansierad av Klimatklivet.

Mer materialåtervinning och minskade CO2-utsläpp 

Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant.  Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. Dessutom kan vi minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens och företagens sortering.  

Ny teknik

I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik – NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter.

Anläggningen sorterar även ut magnetisk och icke-magnetisk metall som materialåtervinns.

En separat linje sorterar matavfall som kommer källsorterat i gröna påsar från externa kunder. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall
Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet.

2a: Kross/påsöppnare kross
Alla restavfallspåsar öppnas. Större saker krossas.

3a: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

4a: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övrigt avfall. När avfallet passerar en reflekterande ljusstråle analyseras typen av material, och med hjälp av tryckluft skjuts plasten iväg och separeras från annat material.

5a: Metallavskiljning
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut magnetisk och icke magnetisk metall.

6a: Utsorterad plast till materialåtervinning
Utsorterad plast går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

7a: Utsorterad metall till materialåtervinning
Utsorterad metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan den blir råvara för nya produkter.

8a: Eftersorterat restavfall till materialåtervinning
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning. Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

2b: Optisk sortering (NIR)
I SÖRABs upptagningsregion sorteras matavfall ut i separata kärl och papperspåsar. Andra kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar kan nyttja Brista Eftersorteringsanläggning till att skilja de gröna påsarna från övriga. De gröna påsarna med utsorterat matavfall identifieras då i en separat slinga med Near Infra Red skanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Restavfallet går vidare till en påsöppnare i huvudslingan (2a), medan de gröna påsarna fortsätter till en egen påsöppnare (3b) i bioslingan.

3b: Påsöppnare
Matavfallspåsarna öppnas.

4b: Trumsikt
Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt innan matavfallet transporteras till containers.

5b: Utsorterat matavfall till biologisk behandling
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödseln finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor, som är nödvändig för odling.

Här kan du gå på en virtuell rundtur både i eftersorteringsanläggningen och förbränningsanläggningen i Brista >>

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

  • Varje år kan vi ta emot 140 000 ton material. 
  • År 2023 togs nästan 100 000 ton avfall emot, 7 294 ton plast och 1 670 ton metall sorterades ut.
  • På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. 
  • Varje dag sorterar vi ut 10 ton metall. Det motsvarar en container.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-09-17 13:52:35