Verksamhetsavfall

SÖRAB tar främst emot verksamhetsavfall på Hagby återvinningsanläggning i Täby och på Löt avfallsanläggning i Vallentuna. Typen av avfall avgör hur det hanteras och sorteras. Efter sorteringen kommer avfallet att materialåtervinnas, energiåtervinnas eller deponeras.

Företag kan också, om det handlar om mindre mängder* verksamhetsavfall, besöka någon av SÖRABs återvinningscentraler/returparker. Där sorterar ni själva avfallet i olika fraktioner.

* = max 3 m3/gång

Nedan finns information om vad olika avfallstyper kostar och våra materialspecifikationer. Du hittar även en pdf med en sammanställning av våra materialspecifikationer i länklisten nedan.

Bygg- och rivningsavfall

Bygg- och rivningsavfall är ett prioriterat område i den nationella avfallsplanen och i det avfallsförebyggande programmet. Du kan hitta vägledning för bygg- och rivningsavfall på Naturvårdsverkets webbplats.

Deponilass och farligt avfall

Innan ett deponilass lämnas på Löt avfallsanläggning ska en ifylld blankett för grundläggande avfallskarakterisering lämnas till kundmottagarna.

För impregnerat trä ska särskild deklaration fyllas i vid eller innan avlämnandet. Länkar till blankett finns nedan.

Enligt avfallsförordningens 6 kap. om spårbarhet för farligt avfall råder antecknings- samt rapporteringsskyldighet för verksamhetsutövare som producerar, transporterar, tar emot eller behandlar farligt avfall.

Vid avlämnande av farligt avfall måste du uppge:

  1. Avfallsproducentens namn och organisationsnummer
  2. Plats där avfallet senast hanterades, gatuadress, postnummer och kommun.

Villkor

Vi förbehåller oss rätten att neka mottagning av felaktigt intippade lass. Alternativt kan en extra hanteringskostnad tillkomma.

Priserna är inklusive avfallsskatt för deponering och exklusive moms. Priserna gäller med reservation för eventuella höjningar/tillkommande av skatter, avgifter och förändrade myndighetskrav.

Priserna nedan gäller från 2025-01-01 och tills vidare. SÖRAB förbehåller sig rätten att justera priser under året.

 

Priser Verksamhetsavfall:

Lass till omlastningsstation

Brännbart till eftersorteringsanläggning

Brännbart till förbränningsanläggning

Matavfall

Matavfall, förpackat

Rena lass med trädgårdsavfall, Hagby och Löt

Trädgårdsavfall

Trädgårdsavfall, ris

Trädgårdsavfall, stubbar

Parkavfall

Sorterbara lass till sorteringsplattan

Ingen av nedanstående specifikationer omfattar lass innehållandes mer än 30 viktprocent plast. Lass med hög andel plast offereras efter förfrågan.

Osorterat avfall

Osorterat avfall - utan gips

Sorteringsrester

Osorterat avfall från torrsugbil

Brännbart (fin)

Brännbart (grov)

Sammansatt konstruktion, bygg och rivning

Rena lass till sorteringsplattan

Metall

Träavfall

Fönster till återvinning

Planglas till återvinning

Impregnerat träavfall

Plast till återvinning

Plast övrig

Isolering

Wellpapp till återvinning

Gips

Rena lass med sten, jord och betong

Konstruktionsmaterial

Lass till deponi

Avfall innehållande mindre än 10 volymprocent brännbart material.

OBS! Grundläggande avfallskarakterisering ska lämnas.

Kund ansvarar för klassificering av avfallet som transporteras till SÖRAB samt att grundläggande karakterisering/deklaration är ifylld innan invägning.

Deponi

Deponi, grovtipp

Blästersand, IFA deponi

Asbest

Blästersand, FA deponi

FA deponi

Omklassning av lass

Omklassat på grund av orent trädgårdsavfall, till exempel jord/sten/betong eller annat avfall

Omklassat på grund av matavfall

Omklassat på grund av impregnerat trä (mer än 25% av lasset)

Omklassat på grund av asbest

Övriga avfallsslag

Avfall som inte finns angivet här – t ex larvband, sprängmattor, transportband, flytbryggor och byggbodar – kan offereras. Om denna typ av material hamnar i något av de andra fraktionerna tas en extra tilläggsavgift ut för utsorteringen och särskild behandling.

För att avfall insamlat i storsäck ska kunna debiteras som rena lass behöver hela lasset vara i säckar. Om det är säckar blandat med löst avfall i lasset kommer det att klassificeras som annan fraktion alternativt med en tilläggs- eller hanteringskostnad.
 
SÖRAB har tillstånd och möjlighet till begränsade mängder dispensdeponering. Kontakta oss för mer information och offert

Tilläggs- och hanteringskostnader för extra sortering och hantering

Tilläggsavgift FA sorteringsplattan, mindre avvikelse 

Tilläggsavgift däck, 1–4 st i lasten

Tilläggsavgift FA sorteringsplattan, större avvikelse

Fordon med maxvikt under 3,5 ton

Tilläggsavgift utsorterat övrigt avfall

Kostnad för analys IFA-deponi – per analys

Kostnad för analys FA-deponi – per analys

Lossningskostnad - per timme

Hanteringskostnad 0,5 h sorteringsplattan

Tilläggsavgift deponi, mindre avvikelse

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2025-09-10 08:40:43