Små elsladdar går bra att slänga i soporna - sant eller falskt?

Det är inte okej att kasta mindre elsladdar i soporna – alltså FALSKT. Allt med sladd eller batteri ska enligt lag återvinnas. Då tas skadliga ämnen om hand och allt återvinningsbart som järn, koppar, ädelmetaller med mera blir till nya produkter.

Varför viktigt att återvinna elavfall?

Elektriska och elektroniska produkter kan innehålla freoner, metaller som kvicksilver, kadmium och bly och andra ämnen som är skadliga för människor och miljön. Det kan finnas inbyggda batterier i många produkter. Hela produkten ska därför lämnas in. Även lysrör och glödlampor räknas som elavfall.

Hur går det till?

På SÖRABs återvinningscentraler tar vi emot allt elavfall. Vissa butiker tar också emot det. Din kommun kan erbjuda något kompletterande insamlingssystem för el-avfall. Titta på din kommuns webbplats vad som gäller där just du bor. Batterier kan lämnas i holkar på många platser i tätorter. Närmaste batteriholk hittar du troligast vid närmaste återvinningsstation.

När produkterna samlats in körs de till olika återvinningsföretag som med godkända anläggningar kan ta hand om produkterna på rätt sätt. Sortering och demontering sker för hand och batterier och miljöfarliga komponenter plockas bort fört att tas omhand separat. Delarna från de isärplockade produkterna sorteras efter materialslag och återvinns sedan i olika processer. I vissa fall kan komponenter och produkter även återanvändas.

Vad blir det av det?

  • Metallinnehållande komponenter och delar (så som höljen, stommar, mekaniska delar, kretskort och batterier) tas till vara och processas för att metallerna på nytt ska kunna användas i olika produkter.
  • Delar av ren eller blandad metall mals och smälts ned.
  • Kretskort krossas och smälts ned för utvinning av värdefulla metaller.
  • Batterier sorteras och genomgår krossning/malning, kemisk och/eller termisk behandling beroende på batterityp – allt för att plaster och metaller ska kunna utvinnas och återanvändas.
  • Farliga ämnen separeras och tas omhand separat.
  • Glas från lampor och bildskärmar krossas, tvättas, smälts ned och återanvänds.
  • Plast, trä och tyg går till förbränning och energiutvinning, främst för att ekonomiskt gångbara återvinningsprocesser saknas och för att plasterna innehåller giftiga ämnen som man vill undvika att sprida.
  • Freon som tidigare användes i kylskåp och frysar tas omhand i en sluten process för att undvika att det läcker ut och orsakar skador på ozonlagret och bidrar till växthuseffekten.

Har du hört någon annan myt kring återvinning?
Mejla in den till oss på kommunikation@sorab.se så ska vi se om vi kan slå hål på den!

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2023-11-30 15:55:49