Så funkar det

Vem gör vad i avfallshanteringen i SÖRAB-regionen

Ditt ansvar

Du är ansvarig för att ditt avfall hamnar på rätt ställe. Din hantering är avgörande för att minimera ditt avfalls miljöpåverkan samt möjlighet att nyttja det som en eventuell resurs.

Kommunens ansvar

Kommunen ansvarar för att samla in, transportera bort och behandla så kallat kommunalt avfall – restavfall, matavfall, grovavfall, farligt avfall samt tidningar och returpapper. Från 1 januari 2024 har kommunen även ansvar för att samla in förpackningar av glas, papper, plast och metall som producenterna ska återvinna. Kommunen har också ett informationsansvar.

Sophämtning utförs av den entreprenör som upphandlats av kommunen. I kommunerna i SÖRAB-regionen är det för närvarande antingen Verdis (fd Urbaser), PreZero, eller Ragn-Sells som hämtar avfallet. Vissa kommuner har kundtjänsten själva medan andra lagt ut det på sin entreprenör. Har du frågor gällande din sophämtning ska du alltså vända dig till kundtjänst hos kommunen eller entreprenören beroende på vilken kommun du bor i.

SÖRABs ansvar

SÖRAB ansvarar för behandlingen av avfallet som uppkommer i Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna samt insamling av tidningar och returpapper i dessa kommuner. Från 1 januari 2024 samlar SÖRAB in förpackningar av glas, papper, plast och metall från återvinningsstationer i ovanstående kommuner. SÖRAB har även upphandlat städning och kundtjänst för återvinningsstationerna i Danderyd, Sollentuna, Solna, Sundbyberg och Vallentuna.

Restavfallet omlastas på någon av våra två omlastningsstationer innan det levereras som bränsle till förbränningsanläggningar via vår eftersorteringsanläggning i Brista. Soppåsarna från SÖRAB-regionen alstrar värme som täcker energibehovet i ca 15 000 villor varje år! Matavfallet omlastas och transporteras till en rötningsanläggning där det förvandlas till biogödsel och biogas. För grovavfall driver SÖRAB nio stycken återvinningsanläggningar av olika storlekar i regionen. Det mesta som lämnas där materialåtervinns eller blir bränsle, endast några få procent deponeras. Deponin ligger i norra Vallentuna och drivs också av SÖRAB.

Kommunens och SÖRABs hantering av ditt avfall betalar du via din renhållningsavgift, bor du i flerfamiljshus ingår den i hyran/avgiften. Kontrollera på din kommuns hemsida vilka övriga insamlingstjänster som ingår/erbjuds där du bor.

Priser, regler och villkor för privatpersoner vid ÅVC

Hushåll i SÖRAB-regionen, inkl Stockholm, är välkomna att besöka valfri SÖRAB-anläggning. Invånarna i SÖRAB-regionen är även välkomna till Stockholm Vatten och Avfalls återvinningscentraler och vice versa.

OBS! För att få lämna avfallet gratis är det viktigt att du:

  • kommer själv som privatperson och ägare till avfallet som normalt kan uppstå i ett hushåll (undantaget om du anlitar helpers via Tiptapp)
  • kommer i ett fordon som uppenbart inte är en företagsbil
  • Läs mer under Regler och villkor >>

Gemensam avfallsplan med ägarkommunerna

Tillsammans med ägarkommunerna har SÖRAB tagit fram en gemensam avfallsplan för regionen. En avfallsplan behövs för att kommunerna ska kunna bestämma långsiktiga riktlinjer och mål för avfallshanteringen.
Vi har valt att göra en gemensam avfallsplan för att vi bor och verkar i en tätbefolkad region där vi inte upplever några kommungränser. Med en gemensam bild av avfallshanteringen agerar kommunerna på ett likartat sätt och kan hjälpa varandra att nå målen. Här kan du läsa mer om avfallsplanen.

Fastighetsägarnas ansvar

Fastighetsägaren är skyldig att ha ett insamlingssystem för rest- och matavfall och att informera de boende om de insamlingssystem som finns i kommunen.

Producenternas ansvar

Producentansvaret ska få företag att ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. På så sätt ska Sverige och andra EU-länder få både mindre avfallsmängder och renare avfall.

För alla producentansvar gäller att det företag som säljer, importerar, tillverkar eller på annat sätt för in produkten först till Sverige – den har producentansvar. Inom branscher där producentansvar råder, krävs returinsamlingssystem (återvinning).

Produkter som omfattas av producentansvar

  • Förpackningar
  • Plastprodukter:
    • Engångsplastförpackningar
    • Vissa tobaksvaror och filter
    • Våtservetter
    • Ballonger
    • Fiskeredskap 
  • Elutrustning
  • Batterier
  • Däck
  • Bilar
  • Läkemedel  (information finns hos Läkemedelsverket)
  • Radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (information finns hos Strålsäkerhetsmyndigheten) 

Dessutom finns det frivilliga åtaganden, som liknar producentansvar, för kontorspapper och lantbruksplast.

 

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2024-01-03 13:10:28