Föranmäl besök på
ÅVC med lätt lastbil

Föranmälan – för dig som är privatperson och kör lätt lastbil (Nya regler från 3 juni 2024)

Bild på en övervakningskamera och en hand med pengar

Lätt lastbil faktureras automatiskt

Lätta lastbilar debiteras automatiskt med hjälp av sensorer som läser av registreringsskylten, när du kör in på återvinningscentralen eller returparken. Detta gäller alla lätta lastbilar som är registrerad på organisationsnummer eller personnummer med enskild firma och faktura skickas automatiskt till bilens ägare.

Denna funktion är till för att enkelt och korrekt debitera företagskunder som kommer för att lämna avfall på återvinningscentralen eller returparken. Företag måste alltid betala för att lämna avfall på återvinningscentralen eller returparken.

Om du som privatperson vill kunna använda lätt lastbil för att lämna avfall från ditt eget hem och få fakturan borttagen ur systemet, behöver du föranmäla inför ditt besök. Föranmälan gör du enkelt via vårt webbformulär och du får en bekräftelse till din mejl som du ska visa upp för personal på plats. 

Fordon som kan föranmälas vid lämnande av avfall från hemmet

  • Lätt lastbil som ägs av ett företag och därmed är registrerad på ett organisationsnummer
  • Lätt lastbil som ägs av en privatperson som har en enskild firma och därmed är registrerad på ett personnummer, men som hos Transportstyrelsen kopplas ihop med den enskilda firman

Illustrationer på tre olika typer av lätta lastbilar

Detta gäller:

  • oavsett vad för typ av avfall du kommer för att lämna från ditt hem
  • föranmälan kan göras 12 gånger på ett kalenderår och bil (registreringsnummer)
  • utan föranmälan kan vi inte undanta ditt besök från betalning
  • undantag kan bara göras om du visar upp din föranmälan för personal på återvinningscentralen eller returparken
  • vi kan inte bevilja kreditering på utställd faktura i annat fall än vid tekniska problem. För att reklamation ska vara godkänd behöver du uppge det undantags-ID som skapas när vi undantar din betalning
  • föranmälan kan och får endast göras av dig som bor i en SÖRAB-kommun (Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna) eller Stockholm stad. Du behöver göra föranmälan själv och komma till vår anläggning och lämna avfallet. Du kan inte göra föranmälan och sen be någon annan utföra ärendet, som tex en flyttfirma eller en kompis.  Är du privatperson och bor i en annan kommun, ber vi dig åka till din hemkommuns ÅVC, som är den du betalt för att nyttja, genom din sophämtningsavgift.

Så här går det till på plats:

  1. Börja besöket med att ta kontakt med personal, innan du börjar sortera ditt avfall. Personalen har gula varselkläder med SÖRAB-logotyp och “Fråga mig” på ryggen.
  2. Visa upp din föranmälan och dess unika ID-nummer samt det du kommit för att lämna.
  3. Personalen avgör om undantag av faktura ska göras i systemet.
  4. Om allt ser ok ut lägger personalen in din föranmälans unika ID-nummer i systemet.
  5. När undantaget är gjort skapas ett “Undantags-ID” som är din kvittens på att du inte kommer få faktura för det här besöket.
  6. Du behöver notera eller fotografera koden, som ett kvitto på undantaget. Vi kan tyvärr inte skicka den till dig.
  7. Välkommen att sortera! Är du osäker på något hjälper vår personal gärna till.
  8. Ditt Undantags-ID är giltigt 1 timme. Lämnar du återvinningscentralen för att komma tillbaka med ett nytt lass eller passerar skanningssystemet igen efter att en timme gått, så krävs en ny föranmälan, kontakt med personal och nytt Undantags-ID.

Här kan du se en informationsfilm om hela händelseförloppet:

Reklamation av faktura

Om du ändå skulle få en faktura för besöket, på grund av exempelvis tekniskt fel, kan du reklamera din faktura via vårt webbformulär. För att reklamationen ska vara giltig/kunna handläggas behöver du uppge ditt undantags-id.

Företag ska betala

Företag som kommer med avfall till SÖRABs anläggningar ska alltid betala. Det gäller i både lätt lastbil och personbil, om avfallet kommer från företagets arbetsplats eller om det har hämtats från en privatperson.

Ett besök kostar 560 kr ink moms och företagskunden kan betala genom faktura eller betalkort innan de lämnar avfallet. Företag får inte lämna däck, farligt avfall eller sten och jord.

 

Sorteringsguiden

Aktuellt på SÖRAB

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Arkiv

Sortera på år

En hög med kläder

13 augusti

Tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

  • Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
  • Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
  • Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
  • Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
  • Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

En kvinna lämnar över en gitarr till personal vid återbruksbilen som tillhör den mobila återvinningscentralen

7 augusti

Tydligare regler ska öka materialåtervinningen och förbättra insamlingen

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

  • Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
  • Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
  • Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
  • Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
  • Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
  • Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
  • Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
  • Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.

En skräpdykare

5 juli

Vad gömmer sig under ytan vid våra badplatser? Häng med på ett skräpdyk!

I samarbete med våra ägarkommuner arbetar vi för att minska nedskräpningen i naturen – både på land och i vatten.
Under en tidig junimorgon följde vi med några ideella dykare ner under ytan vid en av våra gemensamma badplatser. Vad som låg gömt där nere var både talande och tankeväckande.

I filmen får du följa med ner i vattnet och höra dykaren berätta om vad han hittat på botten genom åren. Från plastpåsar och fimpar till ölburkar – för 60 år sedan uppmanades vi att borra hål i dem och kasta dem i sjön. Då verkade man tro att de försvann om de bara sjönk. Idag vet vi bättre. Men fortfarande hamnar det saker där de inte hör hemma.

Att förebygga nedskräpning är en viktig del i vår gemensamma avfallsplan. Genom ökad medvetenhet, bättre sortering och lokala insatser kan vi tillsammans skydda våra vattenmiljöer och skapa trivsammare platser för både människor och djur. Varje insats räknas – och varje skräpbit som inte hamnar i naturen gör skillnad.

Visste du att…

  • Upp till 80 % av skräpet i haven kommer från land.
  • Fimpar är fortfarande det vanligaste skräpet i Sverige – men snus och engångsvejps ökar snabbt.
  • Plast bryts inte ned, utan sönderdelas till mikroplaster som påverkar djurliv, vattenkvalitet och i förlängningen även oss människor.

Så jobbar vi med nedskräpning i regionen

Tillsammans med våra ägarkommuner jobbar vi enligt den gemensamma avfallsplanen för att minska nedskräpning. Det handlar både om information, beteendepåverkan och förbättrad avfallshantering.

Vad du kan göra:

  • Släng ditt skräp där det hör hemma – även det lilla.
  • Plocka upp skräp du ser.
  • Prata med barn och unga om varför skräp inte hör hemma i naturen.

Visa fler

Sidan uppdaterades senast: 2025-01-01 10:11:34