En plan för framtidens hållbara avfallshantering

Enligt miljöbalken ska alla kommuner i Sverige anta en avfallsplan. SÖRAB-kommunerna har i och med framtagandet av Avfallsplan 2021-2032 för andra gången valt att ta fram en sådan tillsammans, med SÖRAB som samordnande part. Avfallsplan 2021–2032 har tagits fram i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter för framtagande av en kommunal avfallsplan (NFS 2017:2). Samråd och förankring har integrerats i arbetet med framtagande av planen och har innefattat bland annat kontakter med myndigheter, förtroendevalda och tjänstepersoner inom kommunen, företag, organisationer och invånare.

Om Avfallsplan 2021-2032

Avfallsplanen är ett styrdokument för avfallshanteringen i hela kommunen. Avfallsplan 2021-2032 har tydligt fokus på cirkulär ekonomi.

Målen i avfallsplanen blir styrande för hur kommunerna inom SÖRAB-regionen kommer att arbeta med avfallsfrågor under perioden 2021-2032. Med Avfallsplan 2021–2032 vill kommunerna få ett bredare förhållningssätt till avfallsplanering. Hela kommunen omfattas, alla typer av avfall, samt även produkter som inte blivit avfall än. Avfallsplan 2021-2032 ligger i linje med FNs hållbarhetsmål, generationsmålet och de nationella miljökvalitetsmålen. Fem målområden har valts ut som bedöms vara de viktigaste byggstenarna för en ökad cirkulär hantering av avfall och material.

Syftet med Avfallsplan 2021-2032 är att

  • Minimera negativ miljö- och klimatpåverkan
  • Främja hållbara val
  • Minimera avfallsmängderna
  • Avfall är rätt sorterat
  • Kretsloppen är giftfria

Målområden

År 2032 ska det vara lätt att göra rätt. Systemen för att hantera avfall och material ska vara effektiva och enkla att använda för såväl invånare och offentliga verksamheter som företag.

Fem målområden har tagits fram för att föra oss dit. Målområde 1 – 3 utgör grunden av avfallsplanen medan matavfall och nedskräpning lyfts fram i särskild ordning.

1. System efter behov

För att möjliggöra cirkulära system för material och avfall krävs det strategisk planering och en genomtänkt infrastruktur. System som är behovsanpassade och tillgängliga möjliggör att material cirkulerar samt att avfall förebyggs. Det är viktigt att systemen för material- och avfallsflöden är planerade och utformade på ett miljömässigt hållbart sätt så att det blir lätt att göra rätt nu och i framtiden.

2. Avfall förebyggs

Avfallsmängderna minskas genom cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Återanvändning finns tillgängligt för alla och genom att dela, laga, byta och låna produkter minimeras avfallsmängderna och mängden skadliga ämnen i kretsloppet minskar.

3. Material cirkulerar

Avfall är material som hanteras som resurs i ett kretslopp. Genom arbete med utveckling och beteendeförändring ökar återvinningen till fördel för minskade mängder avfall till förbränning och deponering. Giftfria kretslopp är en förutsättning för att material ska cirkulera.

4. Matavfall

Matsvinn förebyggs medan matavfall samlas in separat och hanteras som en resurs. Matsvinn är onödigt matavfall som hade kunnat undvikas om det hanterats annorlunda, så som förvarats annorlunda eller tillagats och ätits. Insamlat matavfall hanteras så att växtnäring och energi tas tillvara. Resterna (rötslammet) vid behandling är så rena att de går att återföra till åker eller skogsmark.

5. Skräp och nedskräpning

Skräp är avfall som samlas in i offentlig miljö. Genom att minska mängden skräp som uppstår minimeras även nedskräpningen. Offentliga miljöer, inklusive vatten, är rena, vilket bidrar till minimering av negativ miljöpåverkan och en ökad trygghetskänsla för allmänheten.

Nedladdningsbar version, 5 dokument

 

Under hösten 2020 antogs Avfallsplan 2021-2032 i alla medverkande kommuners fullmäktige.

Sorteringsguide

Aktuellt på SÖRAB

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser

Arkiv

Mobila återvinningscentralen i ett tätbebyggt bostadsområde

14 november

Tio år med mobil återvinning. En framgång på rull.

Det har nu gått tio år sedan SÖRAB tog ett stort steg i arbetet med att göra återvinningen ännu mer tillgänglig. Hösten 2015 lanserades ett nytt koncept med flera mobila återvinningscentraler och ett samordnat schema i våra ägarkommuner. En satsning som gjort stor skillnad för både service och miljö.

Den mobila återvinningscentralen rullar dagligen ut i kommunerna och tar emot grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk. Många invånare använder den som ett enkelt alternativ till den fasta återvinningscentralen, särskilt när man saknar bil eller bara har en mindre mängd att lämna.

När regeringen i somras presenterade lagändringar för ökad materialåtervinning och återbruk lyftes just flexibla och lättillgängliga insamlingssystem fram som en nyckel till framtidens avfallshantering. Kommunerna ska göra det enklare för människor att lämna sitt avfall, vilket SÖRAB redan gör varje dag.

– Vår mobila återvinningscentral är ett viktigt komplement till de fasta anläggningarna. Den gör det enklare för invånarna att lämna både grovavfall och farligt avfall på rätt sätt, och bidrar till att mer material kan återvinnas och återbrukas, säger Åsa Enström Garnström, stf insamlingschef på SÖRAB.

Förutom att samla in avfall spelar den mobila verksamheten en viktig roll som mötesplats.

– Det personliga mötet ute i bostadsområdena betyder mycket. Många passar på att ställa frågor om sortering och återbruk, och vi ser att kunskapen ökar där vi är på plats, säger Enström Garnström.

Med ny lagskrivning som ställer krav på ökat återbruk och mer service blir den mobila återvinningscentralen ännu mer relevant. Lagom till 10 årsjubiléet har ny skyltning tagits fram och en utredning om framtidens mobila insamling påbörjats.


Fakta: Den mobila återvinningscentralen

  • Lanserades: hösten 2015 som ett samordnat koncept i SÖRABs ägarkommuner
  • Besöker: en kommun per kväll varje vecka enligt rullande schema
  • Tar emot: grovavfall, farligt avfall, elavfall och saker till återbruk
  • Syfte: att öka tillgängligheten, minska felsortering och bidra till en mer cirkulär hantering av resurser
strumpa med hål i

1 oktober

Från 1 oktober kan du slänga smutsigt textilavfall i soporna

Tanken var god men systemet var inte redo. Den första oktober införs därför nya regler för sortering av textilavfall.

Så mycket som möjligt ska fortfarande återbrukas eller återvinnas. Men är textil som du vill slänga mycket smutsig, trasig, möglig eller angripen av skadedjur kan du lägga den i hushållssoporna.

Varför ändras reglerna?

När kraven på textilsortering infördes vid årsskiftet fick det snabbt mycket stor effekt. Mängderna blev större än vad kommuner, second hand-aktörer och återvinningsföretag kunde hantera. Mycket av textilen var dessutom i för dåligt skick för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Situationen blev ohållbar och systemet behöver mer tid för att byggas upp.

Det här gäller från 1 oktober:

  • Hela och rena textilier ska du lämna till återbruk eller återvinning, precis som tidigare. Det gäller både kläder och andra textilier som väskor, dukar och lakan. 
  • Smutsiga, trasiga eller mögliga textilier kan du slänga i hushållssoporna som restavfall. Detsamma gäller det som drabbats av skadedjur. Har du större mängder av detta lämnar du det på SÖRABs återvinningscentraler/returparker.

Läget just nu

Systemet för textilinsamling är fortfarande under uppbyggnad. De aktörer som ska ta hand om materialet har det fortsatt tufft, vilket gör att vi inte kan garantera att allt du lämnar in till oss återbrukas eller återvinns. En hel del går fortfarande till förbränning. Samtidigt arbetar vi tillsammans med mottagarna för att hitta lösningar och skicka så mycket som möjligt vidare till återbruk/återvinning.

Så kan vi minska klimatavtrycket

Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder, och att använda de kläder du har under längre tid genom att laga och sköta om plaggen.

Handla lagom, gärna second hand. Vårda det du köper. Lämna sedan i första hand till återbruk. I andra hand lämna textilier på återvinningscentral/returpark. I tredje hand släng i hushållssoporna så blir det värme och el. Ungefär så kan man beskriva en önskad livscykel för textilier.

Sidan uppdaterades senast: 2023-12-12 15:06:06