Hagby Återvinningsanläggning

Men du behöver inte bära det. Du kan minska det.

Halloween är en tid för kreativitet, skratt och skräck. Men det verkligt skrämmande är inte spöken – det är våra textilvanor. Varje år slängs enorma mängder kläder och textilier, många nästan oanvända. Det skapar textilberg som växer i takt med vår konsumtion – och påverkar både miljön och klimatet.

Vad är textilberget?

Textilberget är en symbol för det avfall som uppstår när vi köper, använder och slänger kläder i allt snabbare takt. I Sverige slänger vi i genomsnitt 8 kilo textilier per person och år. Mycket av det hade kunnat användas längre, lagas eller återbrukas.

Så kan du göra skillnad – redan till Halloween:

• Låna eller byt kostym med vänner, kollegor eller grannar.
• Skapa din egen utklädnad av saker du redan har hemma.
• Handla second hand – där finns både klassiker och unika fynd.
• Laga och återbruka – en liten reva är inte slutet på plagget.
• Tänk efter före köp – behöver du verkligen något nytt?

 Små val gör stor skillnad

Varje gång du väljer att låna, laga eller återbruka istället för att köpa nytt, minskar du textilberget. Och du visar att hållbarhet kan vara både kreativt och kul.

Bilden är AI-genererad

Tanken var god men systemet var inte redo. Den första oktober införs därför nya regler för sortering av textilavfall.

Så mycket som möjligt ska fortfarande återbrukas eller återvinnas. Men är textil som du vill slänga mycket smutsig, trasig, möglig eller angripen av skadedjur kan du lägga den i hushållssoporna.

Varför ändras reglerna?

När kraven på textilsortering infördes vid årsskiftet fick det snabbt mycket stor effekt. Mängderna blev större än vad kommuner, second hand-aktörer och återvinningsföretag kunde hantera. Mycket av textilen var dessutom i för dåligt skick för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Situationen blev ohållbar och systemet behöver mer tid för att byggas upp.

Det här gäller från 1 oktober:

• Hela och rena textilier ska du lämna till återbruk eller återvinning, precis som tidigare. Det gäller både kläder och andra textilier som väskor, dukar och lakan. 
• Smutsiga, trasiga eller mögliga textilier kan du slänga i hushållssoporna som restavfall. Detsamma gäller det som drabbats av skadedjur. Har du större mängder av detta lämnar du det på SÖRABs återvinningscentraler/returparker.

Läget just nu

Systemet för textilinsamling är fortfarande under uppbyggnad. De aktörer som ska ta hand om materialet har det fortsatt tufft, vilket gör att vi inte kan garantera att allt du lämnar in till oss återbrukas eller återvinns. En hel del går fortfarande till förbränning. Samtidigt arbetar vi tillsammans med mottagarna för att hitta lösningar och skicka så mycket som möjligt vidare till återbruk/återvinning.

Så kan vi minska klimatavtrycket

Det bästa du kan göra för att minska din garderobs klimatavtryck är att inte köpa lika mycket nya kläder, och att använda de kläder du har under längre tid genom att laga och sköta om plaggen.

Handla lagom, gärna second hand. Vårda det du köper. Lämna sedan i första hand till återbruk. I andra hand lämna textilier på återvinningscentral/returpark. I tredje hand släng i hushållssoporna så blir det värme och el. Ungefär så kan man beskriva en önskad livscykel för textilier.

Under de kommande 4–5 veckorna kommer textil som lämnas på våra återvinningsanläggningar tyvärr att gå till förbränning. Orsaken är att Human Bridge, som normalt hämtar och tar hand om textilierna, har pausat sin hämtning på grund av kraftigt ökade mängder efter lagändringen vid årsskiftet. Det finns just nu ingen annan aktör som kan ta emot textilierna för återbruk eller återvinning.

Vi har containrar för textil på våra anläggningar, så du som redan packat och åkt hit kan lämna som vanligt – men om du har möjlighet, vänta gärna med att lämna tills vi kan säkerställa att materialet tas om hand på bästa sätt.

Varför har det blivit så här?

Sedan 1 januari 2025 ska alla textilier – även trasiga och slitna – sorteras separat. Syftet är gott: att minska mängden som slängs och ta bättre vara på textil som resurs. Men den ökade insamlingen har överbelastat hela branschen, och det finns ännu inte tillräcklig kapacitet att hantera allt på ett hållbart sätt.

Från 1 oktober 2025 ändras reglerna igen, och trasiga och smutsiga textilier får åter läggas i restavfallet. Det är ett sätt att avlasta insamlingssystemen och fokusera på det som verkligen kan återbrukas eller materialåtervinnas.

Vad du kan göra redan idag:

Även om vi nu har ett tillfälligt stopp för återbruk och återvinning av textil kan vi alla bidra till att minska textilkrisen.

• Använd det du har längre. Laga, ändra eller pimpa plaggen istället för att köpa nytt.
• Köp med eftertanke. Välj kvalitet framför kvantitet och fundera på om du verkligen behöver ett nytt plagg.
• Byt och låna. Anordna klädbyten med familj, vänner eller kollegor.
• Lämna in återbrukbara plagg direkt till secondhandbutiker eller hjälporganisationer.Eller sälj/skänk på nätet.
• Tvätta smart. Färre tvättar och lägre temperaturer sparar både kläderna och miljön.

Varje plagg som får ett längre liv minskar trycket på insamlingssystemen och på vår planets resurser.

Vi återkommer med uppdateringar så snart hämtningen återupptas.

Tack för din förståelse och för att du hjälper oss ta hand om textilier på ett hållbart sätt.

Den 17 juli presenterade regeringen ett reformpaket med nya förslag för avfallsområdet. Målet är att öka materialåtervinningen, möta EU:s krav och på sikt skapa en mer cirkulär ekonomi.

Bakgrunden är att Sverige fortfarande ligger en bit från EU:s mål om att minst 55 procent av det kommunala avfallet ska återvinnas senast 2025.

I detta reformpaket ingår bland annat:

• Ett förtydligande om vilket textilavfall som ska samlas in separat. Sedan årsskiftet har det insamlade textilavfallet ökat kraftigt och därmed även kostnaderna för sortering. I och med regeringens beslut så ska trasig eller fläckig textil, som försvårar återbruk eller materialåtervinning inte samlas in separat från och med den första oktober 2025. För hushållens del innebär det att sådant textilavfall ska slängas i restavfallet.
• Enhetliga krav på och undantag från fastighetsnära insamling av restavfall, livsmedels- eller köksavfall och förpackningsavfall införs.
• Ökad servicegrad för insamlingen av annat avfall genom att till exempel använda mobila återvinningscentraler.
• Verksamheter som i samband med en yrkesmässig sortering av restavfall får en avfallsström, som till övervägande del består av förpackningsavfall, ska få lämna avfallet kostnadsfritt till en producentansvarsorganisation. Samtidigt ges Naturvårdsverket i uppdrag att utreda om det ska vara kostnadsfritt eller inte på sikt.
• Krav på ytterligare industriell sortering av förpackningsavfall och skrymmande avfall för att främja materialåtervinning om det är miljömässigt motiverat.
• Ett förtydligande om att utsortering av bygg- och rivningsavfall ska göras på den plats där avfallet uppkom.
• Målet om förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall införs i avfallsförordningen och Naturvårdsverket får ett tydligare uppföljningsansvar av målet.
• Ett uppdrag till Naturvårdsverket om att lämna förslag om hur insamlingen av förpackningsavfall kan samordnas med insamlingen av annat avfall och fördelning av kostnader mellan aktörer.

Förslagen är nu ute på remiss och väntas träda i kraft 1 januari 2026. Under hösten 2025 planerar regeringen att återkomma med fler reformer på avfallsområdet.