Växt- & djurlivet

Vi lånade av naturen, nu lämnar vi tillbaka. Det är vår devis och anledningen till att arbetet med ekoparken startades.

Långt innan vi kom hit låg här ett artrikt våtmarksområde som hette Froden. Fåglarna använde området som häckningsplats eller rastställe på väg mot sina slutmål. Froden vimlade av fågelskådare och andra naturintresserade och var en del av en grön korridor där växter och djur vandrade genom storstockholmsområdet. Just därför är det väldigt roligt att våtmarksfåglar från förr åter har hittat hit. Ett spännande exempel på detta är vattenrallen som dock är aningen svår att se i den höga vegetationen.

Toppen på tippen har lämnats fri från hög vegetation för att de karga, kala ytorna ska locka flyttande fjällfåglar. Därifrån har vi en storslagen utsikt över Vallentunasjön och det vackra kulturlandskapet.

SÖRAB har en egen fågelgrupp bestående av ett antal ornitologer samt eko- och biologer. Dessa eldsjälar ser till att våra fåglar har det fint året runt genom att sköta parkens fågelholkar och ser till att det finns mat även under vinterhalvåret. Enligt statistik* har det genom åren sett eller hörts ca 175 fågelarter i eller i närheten av parken.

Den våtmark vi anlagt renar det regnvatten som sipprar genom soporna, det så kalled lakvattnet. Grönskan i dammarna (bland andra svalting, pilblad och sjöstäv) är anpassad för att leva i det näringsrika och lite salta lakvattnet. Men vegetationen ska inte bara rena vattnet, utan också locka fåglar och öka skönhetsupplevelsen.

*= Statistik hämtad ur Artportalen

Våtmark Hagby Ekopark

Anlagda dammar och våtmark i Ekoparken

Av områdets däggdjur är det bävern som verkligen är anpassad för ett liv i vattnet. Att bävern har bosatt sig här i Hagby ekoparks anlagda vatten ser vi som ett gott betyg åt vår satsning på fina våtmarksmiljöer. I ekoparken producerar bävern biologisk mångfald genom att fälla träd som blir till växtplats och näring för många arter av mossor, lavar, svampar och insekter – ett viktigt naturvårdsarbete. 

Bävern en besökare i Ekoparken

Bävern har hittat till Ekoparkens vatten

De vackra trollsländorna brun mosaikslända och tegelröd ängstrollslända är också våtmarksarter. De lever ett par år som glupska larver i grunt vatten och flyger sedan några veckor så att de hinner para sig och vi får en chans att njuta av dem.

Tippen är rik på håligheter och är därför en bra övervintringslokal för den svårupptäckta snoken. Har man tur kan man få se en snok majestätiskt glidande över vattenytan.

Många fåglar trivs allra bäst i det gamla odlingslandskapet. Tofsvipan är t ex lätt att både se och höra över de öppna markerna liksom fasanen som är en annan art som ofta både syns och hörs i ekoparken. Sena sommarkvällar och nätter kan en hornuggla ljudlöst komma glidande några meter över marken och lyssna efter byte. Tornfalken jagar dagtid och har en annan jaktmetod. Den står still i luften och spanar av området. Det är främst möss och sorkar som löper störst risk att fångas av dessa båda jägare men även småfåglar bör se upp.

Tornfalken jagar i Hagby Ekopark

Småfåglar och sorkar får se upp för tornfalken som jagar dagtid

I början av 1990- talet planterade vi in 200 lövträd och 800 buskar i ekoparken för att gynna den biologiska mångfalden och för att göra det trevligare för besökare. Många av buskarna har blommor och bär som lockar till sig insekter och fåglar. Rödvingetrast och koltrasten äter under höstarna gärna bär från rönn, oxel, fläder och hägg.

Nyponbuskar i Ekoparken

Nyponen lockar småfåglarna till parken

Oxelbär föda för småfåglar

Oxelbär är en av koltrastens favoriter 

Mellan grupperna av träd breder gräsmarkerna ut sig. Förutom vanliga gräsarter som tuvåtel och hundäxing är det gott om ogräs. Fjärilarna sorgmantel och nässelfjäril nyttjar flera av ogräsväxterna som värdväxter, där larverna äter sig feta. Men den vackraste av parkens fjärilar är kanske påfågelöga vars ögonmönster på vingarna skrämmer angripare.

I ekoparken får kardborre, nypon och den rapsgula ryssgubben växa fritt, vilket gör tättingar som steglits, grönfink, gråsiska och vinterhämpling kommer till dukat bord. Just steglitsen, en av Sveriges mest färggranna fåglar, är ekoparkens karaktärsfågel nummer ett.

Steglitsen är ekoparkens karaktärsfågel nummer ett

Steglitesen - Ekoparkens karaktärsfågel

Som tur är så finns här även insektsätande fåglar som håller efter flugor, mygg, andra insekter och även spindlar. En av de mest effektiva insektsjägarna är tornseglaren som när den häckar och behöver extra mycket mat kan fånga omkring 10 000 av luftens ”plankton” på en dag. Under ett par intensiva sommarmånader kan vi beundra den här snabba flygaren ovanför oss. En mer kräsen insektsätare är gröngölingen som har specialiserat sig på myror som den fångar med sin långa tunga. Det finns redan flera olika arter av myror i Hagby ekopark men ju längre tid området får utvecklas desto bättre blir förutsättningarna.

Exempel på våtmarksväxter som finns i ekoparken:

Kaveldun
Svalting
Svärdslilja
Pilblad
Kabblekan

Kaveldun i Hagby Ekopark

Kaveldun

Exempel på vattenfåglar som finns i ekoparken:

Gräsand
Knipa
Gråhäger

Exempel på småfåglar som finns i ekoparken vi någon tidpunkt under året:

Steglits
Grönfink
Gråsiska
Ängspiplärka
Sånglärka
Törnsångare
Svartvit flugsnappar
Hämpling

Exempel på ovanliga arter som någon gång setts i ekoparken:

Berglärka
Blåhake
Vinterhämpling
Snösparv

Snösparven är en besökare i Hagby Ekopark

Snösparv

Exempel på rovfåglar som finns i ekoparken:

Ormvråk
Tornfalk
Hornuggla

Övriga fåglar i ekoparken:

Skrattmåsar
Gråtrutar
Kråkor
Kajor
Korp

Exempel på fjärilar som finns i ekoparken:

Nässelfjäril
Kålfjäril
Påfågelöga

Påfågelöga en av arterna i Ekoparken

Påfågelöga

 

Om ni har några frågor går det bra att kontakta:

Stefan Paulin, orförande, ornitolog
stefanpaulin@telia.com

Hans Georg Wallentinus, ekolog, biolog
hgw@conec.se

 



 

 

 

 

Senast uppdaterad: 2018-10-12

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår