Brista Eftersorteringsanläggning
- ett steg mot cirkulär ekonomi

 I vår startar vi en eftersorteringsverksamhet i Brista/Märsta i samarbete med Stockholm Exergi. Anläggningen är Sveriges första där vi med hjälp av ny teknik kan sortera ut plast och metall som tidigare brändes upp och på så sätt återvinna mer.  

När andra gjort allt de kan, gör vi lite till
Med eftersorteringsanläggningen i Brista, som är ett komplement till hushållens och företagens källsortering, får vi möjlighet att ta sorteringen ett steg längre och öka omställningen till en cirkulär ekonomi genom att mer material kan återvinnas. På så sätt kan vi leva upp till direktiven från EU om återvinning och erbjuda våra ägarkommuner en hållbar lösning, något som ligger väl i linje med den nya avfallsplanen som SÖRABs ägarkommuner tagit fram gemensamt för åren 2021-2032. Eftersorteringsanläggningen är också ett fint exempel på hur SÖRABs vision att få jordens resurser att räcka längre blir verklighet i vardagen.

Minskade CO2-utsläpp med 75 %
Sverige är bland de bästa länderna i världen på källsortering. Ändå har mängden återvinningsbart material i soppåsarna under en period varit ganska konstant. Plockanalyser från hösten 2020 visar att avfallet i Stockholmsregionen innehåller 18 viktprocent plast. Plasten ger upphov till 60 % av de CO2-utsläpp som uppstår vid förbränning av avfallet. Eftersorteringsanläggningen i Brista gör det möjligt att minska CO2-utsläppen från avfallsförbränningen med 75 % genom att sortera bort plast och metall som finns kvar i avfallet efter hushållens sortering.  Allt detta sammantaget innebär att CO2-utsläppen från varje ton avfall som förbränns minskar från ca 400 kg CO2 för osorterat avfall till 100 kg CO2. Dessutom kan vi öka materialåtervinningen, vilket innebär en minskad belastning på jordens resurser. 

Återvinning, ett steg mot cirkulär ekonomi
I Brista Eftersorteringsanläggning använder vi oss av ny teknik - NIR – near infra red – som skiljer ut plast från övrigt avfall med hjälp av tryckluft.

Eftersorteringsanläggningen tar emot 23 800 ton plast per år. Av det kan vi sortera ut ca 75%, nästan 18 000 ton plast samt drygt 2 500 ton metall varje år.

Anläggningen beräknas även kunna sortera ut 10 000 ton matavfall per år som kommer i gröna plastpåsar. Matavfallet transporteras till en rötningsanläggning för att omvandlas till biogas och biogödsel.

Plasten som plockas ut går till Svensk Plaståtervinning i Motala, där plasten sorteras i olika fraktioner. Den återvunna plasten blir till råmaterial till nya produkter. 

Så här går processen till:

1: Inkommande restavfall: Avfallet töms på ett av fyra walking floors. Ett walking floor är ett speciellt mottagningsgolv där golvet med hjälp av hydraulik kan förflytta avfallet in respektive ut från golvet. En vibrationssikt sorterar ut vanliga soppåsar, medan större saker skickas vidare till en kross.

 

2a: Optisk sortering, NIR: I SÖRAB-regionen sorteras matavfall separat i papperspåsar, men anläggningen tar även emot avfall från kommuner som sorterar matavfall i gröna plastpåsar. I en första scanning identifieras gröna påsar med matavfall via Near Infra Red scanningsteknik och sorteras ut från övriga restavfallspåsar med hjälp av tryckluft. Påsarna öppnas i en påsöppnare. Påsarna skiljs från matavfallet i en trumsikt och matavfallet transporteras till containers.

 

2b: Biogasanläggning
Matavfallet skickas iväg för att bli biogas, ett förnybart drivmedel, och biogödsel. I biogödsel finns näringsämnen såsom kväve, kalium och fosfor. Dessa ämnen är nödvändig för odling.

 

3: Påsöppnare och och finfördelare
Alla restavfallspåsarna öppnas. De stora fraktionerna som returneras från trumsiktet finfördelas.

 

4a/b: Trumsikt
Restavfallet delas upp efter fraktionsstorlek för att få en effektivare utsortering. Större delar skickas tillbaka till krossen medan mindre delar går vidare.

 

5: Optisk sortering (NIR)
Plast identifieras och sorteras ut. Ingen skillnad görs här på olika plastsorter, men tekniskt är det möjligt att dela upp den i olika fraktioner.

 

6: Metallseparering
Magneter och virvelströmsseparatorer sorterar ut all magnetisk och icke magnetisk metall.

 

7: Materialåtervinning
Utsorterad plast och metall går till externa samarbetspartners för ytterligare förädling innan det blir råvara för nya produkter.

 

8a: Behandling av restavfall
Det restavfall som återstår, efter utsortering av organiskt material (gröna påsar), plast och metall, och som inte går att materialåtervinna, går till förbränning.

 

8b: Energiutvinning av värme och el
Energin utvinns i processen och värme och el produceras.

 

Brista Eftersorteringsanläggning i siffror

• Varje år tar vi emot 140 000 ton material. Det blir ca 40 ton avfall i timmen.
• Vi sorterar ut närmare 18 000 ton plast och 2 500 ton metall varje år.
• På en dag sorterar vi ut drygt 30 ton plast. Det motsvarar en långtradare med plastbalar. Vid full produktion kommer vi att kunna sortera ut 60 ton plast/dag.  
• Varje dag sorterar vi ut 8 ton metall. Det motsvarar en container.
• 1 ton plast motsvarar cirka 2 ton mindre koldioxid i atmosfären.
• Anläggningen gör det möjligt att minska CO2-utsläppen från varje ton avfall som förbränns från ca 400 kg CO2 för osorterat avfall till 100 kg CO2.

 

Här kan du titta på den digitala invigningen som sändes på Youtube den 19 april 2021 >>