2019-02-06

Matnyttiga frågor och svar om matavfallssortering

Sveriges nationella miljömål går ut på att vi senast år 2020 ska ha minskat matavfallet med 50 procent. Det innebär att matavfall från hushåll, storkök, butiker och restauranger ska sorteras ut och behandlas biologiskt. Det som finns i matavfallet ska återvinnas. I vissa kommuner är det obligatoriskt att matavfallssortera och i andra är det frivilligt, men alla har samma nationella mål.

Så mycket matavfallssorteras i Stockholms län (2017 års siffror)
25,6 procent av matavfallet i Stockholms län sorterades ut och skickades till biologisk behandling, det vill säga bearbetades till biogas och biogödsel.

Varför används olika typer av lösningar för matavfallssortering?
Kommunerna erbjuder olika alternativ för matavfallssorteringen, så det är kommunen du bor i som avgör vilket alternativ som ska användas. Det vanligaste är dock den bruna papperspåsen

Vad är skillnaden mellan kompost och matavfallssortering?
Det är två olika biologiska processer. I en kompost bryts matavfallet ned till jord. Det matavfall som samlas in av din kommun går till rötning och det är en snabbare process där matavfallet blir till biogas och biogödsel.

Är det obligatoriskt att sortera matavfallet?
Det är en politisk fråga och vissa kommuner har valt att göra matavfallssorteringen obligatorisk. Det varierar alltså i olika kommuner. Vissa människor sorterar bättre när de tror att de kommer bli ”bestraffade” om de inte sorterar. Medan andra sorterar bättre när de känner att det inte är ett tvång, utan ett val.

Vad händer med matavfallet efter det hämtas upp?
Matavfallet körs till en plats där det bearbetas till biogas och biogödsel. Dessa produktioner hänger ihop och tillverkas samtidigt. Matavfallet bryts ner under syrefria förhållanden där metangas utvinns. Efter bearbetning går gasen sedan att tanka fordon med och materialet som blir kvar efter nedbrytningen blir till biogödsel.

Var används biogasen och biogödseln?
• I Stockholms län kör alla sopbilar, 324 stadsbussar, många taxibilar och även privata personbilar på biogas.
• Biogödseln sprids ut på bönders odlingar och bidrar till att nya grödor kan växa. Det bidrar till ett kretslopp utan fossilt konstgödsel.

Hur mycket matavfall behövs för att bli en resurs? 
Det finns många exempel för att förstå hur stor skillnad matavfallet faktiskt gör. Här är några av dem: 
• Med 5 kg matavfall kan en personbil köra nästan 10 km. 
• Matavfallet från 1200 personer räcker för att driva en sopbil i ett helt år. 
• Ett biogasdrivet fordon minskar utsläppen av koldioxid med 73 procent. 
• Om alla 2,3 miljoner stockholmare sorterade sina bananskal kan en buss köra 40 varv runt jorden.

För att kunna köra 1 km med personbil behövs 
• 100 bananskal 
• 60 brödskivor 
• Potatisskal från 45 middagar (2 vuxna och 2 barn) 
• 20 portioner ris 
• 20 portioner pasta 
• Kaffesump från 216 koppar kaffe

Här kommer några konkreta exempel på var vi kan åka med matavfall 
• Ta 1:an mellan Fridhemsplan och Hötorget på 340 bananskal. 
• Åk 3:an mellan Skanstull och Karolinska på potatisskal från 310 middagar. 
• Åk 4:an mellan Hornstull och Radiohuset på 420 skivor mögligt bröd. 
• Ta 2:an mellan Odenplan och Sofia på 620 bananskal. 
• Buss 50 kör mellan centralen och universitetet på nudelrester från 86 studenter. 
• Åk 3:an från slussen till SÖS på pastarester från 38 familjer.

Hur mycket mat kastas i Sverige? 
• Ungefär var fjärde matkasse som bärs hem kastas. 
• 40 procent av hushållsavfallet kan sorteras ut som matavfall. 
• 938 000 ton matavfall från svenska hushåll under 2016. Det innebär 97 kg per person. 
• Matavfallet från livsmedelsbutiker, storkök, restauranger, jordbruk, fiske och livsmedelstillverkning blev totalt 1,3 miljoner ton. Det blir 129 kg matavfall per individ. Alltså kommer 75 procent av Sveriges totala matavfall från hushållen.